Myrkvedr - Urdarbrunnr

Gräs av brons en himmel av jord
Rötter i skyn kalla älvar från nord.
Ur skogen jag kommer till en dyster enslig slätt,
Men tystnaden bryts när plötsligt folk syns närma.
En stor skara folk utav skilda ätt
talar om midgård, Fenris & asars stora salar.
Då en säger:
”säg mig oden skall vi sårade vidfarne värna i sin nöd ?”

urðarbrunnr,
Brunnen vid yggdrasils fot, platsen för asarnas ting
Där bor Nornorna med vårat öde, vätande asken vid liv.

Var har jag hamnat bland asar kring en brunn,
till råds tycks de va där de spörjer under sunn.
Där dom står samlade kring ett träd stort som Surt,
Bortvid syns tre kvinnor komma vandrande.
Mannen i huva med korpar på sin axel
Går dem till mötes & säger:
"Verdandi, Urd och Skuld,
Avgör nu asars tvist om vidfarnes liv."

Nornorna säger att Hel jag redan nått,
för fiendens hand jag dog efter mången slag jag fått.
Från valkyrior jag sprang för min älskade att nå.
Därför har jag kommit till mimers gröna land
För att finna den jag sökt
innan tiden blir till sand
Men nornan säger:
”sänd Vidfarne till midgård åter, hans öde är större än så