Cornelis Vreeswijk - Alices snaps

Alices snaps på bordet står.
Helan kommer, och Helan går.
Kräftan är röd, och kvällen blå.
Och Alice har svårt för att stå.

Far han är full och amorös.
Klappar om Alice, sin egen tös.
Mor är orolig kan man tro,
och dricker han snaps ur var klo.

Månen är full, kvällen är varm.
Mor spiller pilsner på sin barm.
Far han ger hals på nordiskt vis:
- Ta hit en ny snaps åt Alice!

Alices snaps är immigt kall.
Brännvin gör nytta i alla fall.
Herrerna spanar in Alices lår.
Hon mister sin mödom i år.

Far han är svartsjuk som en get.
Allt måste ske i hemlighet.
Mor hon vet mer än Alice tror,
än sedan då viva l'amour.

Pappa är full, spyr i en spann.
Lyktorna rör sig av och an.
Det blir en äktenskaplig kris.
- Ta hit en ny snaps åt Alice!

Alices snaps är stor och sval.
Värden håller ett slipprigt tal.
Alice blir röd, och kvällen grön
och far faller ihop med ett stön.

Honom får mamma kånka på.
Han blir placerad i en berså.
Sen fortgår festen emellertid,
och månen hon småler därvid.

Alice är röd, mamma är sur;
- Far din skall alltid spåra ur.
Usch en sån karl! En riktig gris!
- Ta hit en ny snaps åt Alice.

Alices snaps är här igen.
Alice, tänker du tömma den?
Herrarna kommer i samlad tropp
och samlas omkring Alices kropp.

Hon är full, hennes kjol för kort
Mor, hon tittar förbittrat bort.
Kjolen är kort och brösten är små,
och trevliga att titta på.

Alice min vän, här är ditt liv.
Stå upp och ta ett viktigt kliv.
Alice är kvällens första pris.
- Ta hit en ny snaps åt Alice!

Alices snaps står orörd kvar.
Hon har stuckit från mor och far.
Längst bort i mörkret, jo jag svär,
lär hon sig hur kärleken är.

Alice viskar: - Nej, snälla släpp!
Värden kopplar ett vackert grepp.
Alice tvekar, men ack och ve!
Nu sker det som ändå skall ske.

Alice, min vän! Så kan det gå.
Män kan du inte lita på.
Nu har du klarat din första kris.
Ta in en konjak åt Alice.