Tekst piosenki:
Den blomstertid nu kommer med lust och fägring stor.Du nalkas, ljuva sommar,då gräs och gröda gror.Med blid och livlig värma till allt som varit dött,sig solens strålar närma,och allt blir återfött.
De fagra blomsterängar och åkerns ädla säd,de rika örtesängar och lundens gröna träd,de skola oss påminna Guds godhets rikedom,att vi den nåd besinna som räcker året om.
Man hörer fåglar sjunga med mångahanda ljud,skall icke då vår tungal ovsäga Herren Gud? Min själ, upphöj Guds ära,stäm upp din glädjesång till den som vill oss nära och fröjda på en gång!
Du milde Jesu Kriste,Vår glädjesol och sköld,Ditt ljus och hägn ej briste, Uppvärm vårt sinnes köld.Giv kärlekseld i hjärta Men dämpa lustans brand;Vänd bort all sorg och smärta Med mild och mäktig hand.
Du Sarons blomster sköna,Du lilja i grön dal,Ack, värdes själen kröna Med alla dygders tal.Av Sion må hon fuktas Med nådens dagg, att hon Förskönas och befruktas Som ros på Libanon.
Välsigna årets gröda Och vattna du vårt land.Giv oss nödtorftig föda,Välsigna sjö och strand.Av himlen drype fetma, Bespisande vår jord,Och flöde nådens sötmaTill oss av livets ord.
Druga wersja:
Then blomstertijd nu kommerMedh lust och fägring stoor/Nu nalkas liufwe Sommar/Tå gräs och örter groor.Then blida Sool vpwärmer Alt hwad haar warit dödt;Tå hon oss skrider närmar/Blijr thet på nyo födt.
The fagra blomsterängiar Och åkrens ädla sädh/The grönskand’ örtesängiar Och alla gröna trädh/The skola oss påminna Gudz godhets rikedom: At wij Gudz nådh besinna/Som räcker åhret om.
Man hörer foglar siunga Medh mångahanda liudh; Skal icke tå wår tunga Lofsäija HErran Gudh? Min siäl vphög Gudz ähraMedh lof och glädiesång/Som frögda wil och nähra Oss medh wälgierning mång.
Tu ädle JEsu Christe/War glädie-Sool och skijn/Blif hos oss til wårt sidste; Vpwärm wårt kalla sinn: Gif kärleks eld i hierta: Förnya siäl och and: Wänd bort all sorg och smärta/Medh tine milda hand.
Tu Sarons blomster skiöna/Tu Lilja i grön dahl/[ 68 ] Ach! wärdes siälen kröna Medh dygder til stort tahl: Tin nådh lät henne fuchta/Som dagg vthaf Zion; At hon må liufligt luchta/Som roos i Libanon.
Wälsigna åhrets gröda/Och watna tu wårt land :Gif oss nödtorftig föda; Wälsigna siö och strand. Tin fotspor drype af fetma. Bespisa medh titt Ord/Och medh thess liufwe sötma/Oss vppå thenna jord.
Dodaj adnotację do tego tekstu »
Historia edycji tekstu
Komentarze (0):