Cornelis Vreeswijk - Min Polare Per

Min polare Per är borta,
Han finns inte längre här.
Han kom I ett gräl tillkorta
Med den som han hade kär.
Hon sa: "Stick iväg på stubben!
Stick inte hit snoken igen!"
Så Per tog sin Mats ur skolan kan jag tro
För jag har inte sett 'en sen.
För jag har inte sett 'en sen.

Min polare Per har stuckit sin kos,
Och jag undrar hur han kan ha't.
Han blev blåst av bruden som han bodde hos,
Och jag tror han blev desperat.
Kanhända han stuckit till sjöss igen,
Till Siam och Singapore.
Eller också har han bara låst in sig nånstans
För att klämma en stilla tår.
För att klämma en stilla tår.

Är polaren Per på torken?
Det kunde man nästan tro.
Att han dränkt sin sorg under korken
För att få någonstans att bo.
Han kan ha tagit in på ett billigt hotell
Och kört med en billig vals.
Men det kan också tänkas att han gått på nån krog,
Och då är det ingen fara alls.
Och då är det ingen fara alls.

Är det nån som har sett min polare Per,
Han är skyldig mig femti spänn.
Han vart blåst av bruden som han hade kär,
Och jag har inte sett 'en sen.
Det vore inte dumt att få tag I karl'n
Och få säga ett ord eller två.
Det är klart det är marigt att bli blåst av en brud,
Men man kan väl ta det lugnt ändå?
Men man kan väl ta det lugnt ändå?

Jag har sökt polaren Per överallt,
Jag har sökt genom hela stan.
Jag har sökt 'en på Norr och på Söder,
Jag har sökt 'en I Gamla Stan.
För polaren Per är min polare,
Det kommer man ej ifrån,
Och vad tror du hans gamla mamma ska säga
När hon saknar sin ende son?
När hon saknar sin ende son?