Lustans Lakejer - Allt vi en gång trodde på

(Allt vi en gång trodde på)
De kommer aldrig mer tillbaka
De kommer aldrig mer igen
Alla dagar vi förslösat
De kommer aldrig men jag minns dem än

Vi skulle sålt vår själ till mörkret
Vi skulle gett vår högra hand
Att få sätta flickors hjärtan i brand

Men allt vi en gång trodde på
Det blir aldrig mer som då
Allt vi gjorde, allt vi sa
Vad finns kvar?

För nätter som i glädjerus
Dränkta utav stadens ljus
De kommer aldrig nånsin mer
Igen

Och trots att alla dessa laster
Som vi alla bar
Rankas högt bland våra synder
Så fanns det ändå nå’n stackars oskuld kvar

För hela livet låg framför oss
Och hela världen, den var vår
Ja, inga tvivel, ingen tvekan
Fanns då

Men allt vi en gång trodde på
Det blir aldrig mer som då
Allt vi gjorde, allt vi sa
Vad finns kvar?

För nätter som i glädjerus
Dränkta utav stadens ljus
De kommer aldrig nånsin mer
Igen

Vi skulle sålt vår själ till mörkret
Vi skulle gett vår högra hand
Och att få sätta flickors hjärtan i brand

Men allt vi en gång trodde på
Det blir aldrig mer som då
Allt vi gjorde, allt vi sa
Vad finns kvar? (Vad finns kvar?)

För nätter som i glädjerus
Dränkta utav stadens ljus
De kommer aldrig nånsin mer
Igen